yvonnes sidor

lördag 14 maj 2011

Lite funderingar om min gravt nedsatta hörsel

Det är väl  t bland det värsta som kan hända, tror jag. Att tappa hörseln, då är man ganska ute. Jag kan inte kommunicera med mina barnbarn. Telefonen tystnar för jag kan ju inte längre höra i telefonen. Jag drar ju mig ifrån allt större umgänge ,,, Men det jag undrar över mest är att ingen längre hör av sig ...jag är ju inte död...Min pappa hade gravt nedsatt hörsel , men han var bullerskadad ifrån sitt arbete. Min skada är ärftlig på min mamma Majs sida.. Min mormor och min moster hade samma hörselskada. Jag vet att jag tyckte att det var jobbigt att ringa min pappa ibland för att han hörde så dåligt, och det har jag ett så dåligt samvete för.


Jag har fått lyckan nu att fått ett inopererat cochleaimplantat .(vet ju inte än om det blir bra) .operationen har gått   bra Inplantatet har placerats med ett kirurgiskt ingrepp under huden. inplantatet består av en kapsel som innerhåller elektronik,motagarantenn med magnet och elektrodledare  .  Ska åka till Karolinska på måndag  16 maj ,och träffa doktor Anders Freijd en underbar läkare som hjälper oss hörselskadade till ett kanske hörande liv. Ska skriva Hur det går tills vidare

3 kommentarer:

Nina sa...

Hoppas det kommer att gå bra!

http://minlillagmma.blogspot.se/ sa...

Ja! det hoppas jag att det ska gå bra.

Anonym sa...

Ja, Anders är väldigt bra, skulle vilja träffa honom igen,